Först ska vi berätta lite om Western Australia = WA. Det är den största
av staterna i Australien. Om WA vore ett eget land skulle det vara det 9:de största i världen. Europa går lätt att stoppa in i WA. Här bor ung. 2 miljoner människor.
I Perth bor drygt en miljon av dessa, resten är utspridda över landet. Då
kanske ni förstår lite grann av hur stort och öde det kan vara här.

Måndagen den
5 mars for vi iväg i en 4-hjulsdriven buss med plats för 22 personer. Det var en salig blandning av folk. Allt från 6 år till 65-70. Australier, britter, tyskar, fransman, singaporeaner, svenskar (vi).

Vi körde norrut
mot Port Denison dar vi såg stora örnar, springande emuer och flygande kakaduor.
Innan vi kom till Nanga Station där vi skulle bo, stannade vi for fika på
Billabong Roadhouse. En restaurang utslängd mitt i ödemarken.

Väl framme i Nanga
hoppade vi ner i en naturlig jaccuzi med plats för 30 pers. Vattnet kom direkt
från underjorden och höll 36 grader. Det var underbart att glida ner i vattnet efter
att ha suttit 10 timmar i en buss och åkt 90 mil.

Under en stjärnklar himmel åt
vi middag, biff stroganoff och aprikoskyckling. Gott!

Dagen efter åkte vi upp
till Monkey Mia för att titta på delfiner. Det var 4 stycken som kom in till
stranden den dagen. Kenneth tog en tur med en katamaran och såg mer delfiner, sköldpaddor och sjökor (märkliga djur) under seglatsen.

Väl
i bussen igen for vi vidare mot Shell Beach, en strand som bestod av enbart snäckor.
Vidare mot en Bottle Shop for att köpa öl och vin inför kvällens middag. Den avnjöt
vi på Warrora Station. En fårstation stor som Dalsland. Vi bodde i en barack,
ett litet rum med 2 sängar. Elektriciteten stängdes av när generatorn själv
tyckte att det passade. 10 meter till toaletten genom ormland. Göran var livrädd.

Middagen
den har kvällen åts runt den öppna elden ute i bushen. Sen fick alla en chans
att prova spela på en didgeridoo, Göran lyckades riktigt bra, jag fick fram ett
ljud som bara lät som en fjärt.

Nästa morgon gick vi upp tidigt igen. Färden
gick till Coral Bay och Ningaloo Reef. Där for vi ut med båt och låg och
snorklade på revet. Vi såg mycket fisk och en hyfsat stor revhaj, tillräckligt
stor för att vi skulle börja simma lite snabbare. Vissa fiskar var upp till en
halvmeter stora. Och nära kom dom, stirrade på oss genom cyklopen och undrade
vilka vi var. Väl uppe på land igen hyrde vi 4-hjulsdrivna motorcyklar och gav
oss iväg upp på sanddynerna. Vi testade sandboarding, det var mycket kul.
Hittade en liten lagun med kristallklart vatten dar vi låg i vattnet och bara njöt.

Tillbaka
till Warrora Station för natten. Vi stannade och tittade på sköldpaddor, satt
på stranden och käkade kex och ost, drack öl och tittade på solnedgången.

Nästa
dag for vi iväg söderut igen. Besökte en bananplantage. Vidare ner till
Kalbarri National Park där vi tittade på en helt fantastisk natur. Natten bodde
vi på ett lyxställe, lakan i sängarna, dusch och toa på rummet. Barberque vid
poolen och sen resten av kvällen på en pub. Det var skönt att vara tillbaka i
civilisationen igen!

Sista dagen for vi till Geraldton, Cervantes och Pinnacle
Desert. Märkliga klippformationer i öknen, som ett månlandskap. Vidare ner mot
kusten och sanddynerna vid Lancelin. Där körde vi upp med bussen och sen rätt
ner – verklig off-roadkörning. Vi åkte lite mer sandboarding också. Sen ner
till Perth dit vi kom på kvällen. Till hotellet där middag väntade. Vi sov gott
den natten. Vi hade åkt 3000 km under 5 dagar och det kändes i kroppen.

Upp igen
tidigt nästa morgon och iväg till tåget. Framme i Bunbury tog vi in på ett motell,
Fawlty Towers, bara namnet är ju värt en del. Igår for vi på en biltur söderut,
Augusta, Margret River och lite andra ställen i vinodlardistriktet. En rejäl
vända på puben och sen middag hos bekanta.