Så var jag då äntligen framme i Ecuador. Det var en lång och seg flygresa. Slumrade lite, slötittade på lite film. Åt dålig mat, drack lite vin och konjak. Tiden gick ju, men så långsamt. Det blev lite fart några minuter innan landning. Då hamnade vi i ett oväder så det var rejält skumpigt. Flygvärdinnorna höll sig i första bästa fasta föremål. Lite drama var det. Men vi landade med en duns och så var vi framme.

En timmes busstur innan vi kom till hotellet. Ett litet ställe med lite udda märkliga rum. Jag har mitt fönster ut mot innergården. Men helt OK. Var rejält trött så jag skippade middag och kvällspromenad. Slocknade vid 19-tiden och vaknade 04 nästa morgon. Småsov fram till 06 då jag klev upp. Frukost 07. Stadsrundtur 08:30. Här är det planerat och späckat program.

Vi åkte till en staty på en höjd över staden. Det är en jungfru som vakar över Quito. 45 meter hög är hon. Originalet som bara är 1,5 meter hög står i en av de 22 kyrkor som finns i staden. Vi hann besöka den också. Dessutom stoltserar staden med en kopia av Notre Dame. Det sägs att originalet är bättre. Vet ej om det stämmer eftersom jag inte varit inne i nån av dom.

Efter att vi tittat på jungfrun vandrade vi runt i den gamla stadsdelen i några timmar. Besökte presidentpalatset, en kyrka, en kyrka till, ett museum, några torg och sen var det lunch.

Quito ligger på 2800 meter över havet och är en utsträckt stad, 45 km lång och 6 km bred. Trafiken är lätt kaotisk. Det kan ta timmar att ta sig från norra till södra delen. Tanken är att man skall försöka förbättra detta genom att bygga en tunnelbana från norr till söder. Men den är inte klar ännu. Man räknar med att den skall invigas nån gång nästa år.

Lunchen ja, det blev en traditionell soppa gjord på bönor, majs, pumpa, mera bönor, ett halvt kokt ägg och torkad saltad fisk. Det var nog fler ingredienser, men det är dessa jag kommer ihåg. Gott och mättande var det i alla fall.

Efter lunchen åkte vi till linbanan som skulle ta oss upp till 4000 meter och där skulle vi ha en fantastisk utsikt över Quito. Och det hade vi. Tur att fleecetröja var med, för det var något svalare där uppe. Märkte att jag inte klarade av höjden speciellt bra. Det var ganska tungt att gå i trappor och gå snabbt där uppe. Efter ett tag där uppe så började mörka moln dra in över bergen. Det var dags att vända tillbaka till linbanan och åka ner igen. På nervägen kom regnet, men jag klarade mig. Väl nere på 3000 meter igen var det torrt.

Tillbaka till hotellet dä jag nu sitter och skriver detta. Tänkte hinna skölja av mig lite innan det är dags att gå ut och käka middag.